« Ossie Clark | Main | Lika som läsk »
Sitt still!
Först kommer en gäst. Och så pratas det lite. Sen kommer en gäst till. Då makar gäst no 1 på sig i soffan, eller till en annan stol rentav, så att gäst no 2 får plats. Sen pratar gäst no 2 med programledaren. Gäst no 1 får också göra små inpass (om de är spontana). Sen kommer gäst no 3 och nu blir det roligt! Nu får alla flytta på sig. Och sen får alla prata och ställa frågor och internskämta om det som sagts innan gäst no 3 kom in i studion. Och det är ju himla gemytligt. Jättetrevligt med lite liksom spontan gemenskap, som om de bara fått för sig för att slinka in på ett glas vatten och lite tevetid, som: ”Oj, Babben? Är du här och leder ett teveprogram?”
Och rätt vad det är brister nån ut i sång, eller glider iväg och sitter litegrann på ytterligare en stol och försöker oskratta onaturligt ett litet tag innan det naturliga skrattet bryter ut på riktigt. Och sådär håller det på. Hela havet stormar i soffprogramsform. Amerikanerna har redan halkat runt i sina soffor jättelänge (och jättenaturligt) och hos Stina klättrade de runt på barstolar. Där fanns det en hund också (fast den bytte inte plats så ofta).
Men jag vet inte jag. För många stolsbyten gör mig nervös. Det känns rastlöst. Och dessutom: vet gäst no 3 att han/hon kommer få mindre tid än de andra? Och vet gäst no 1 att han/hon så sakteliga kommer att hamna längre och längre bort från programledaren? Glida ut i kylan. Kanske till och med utanför bild. Får gäst no 2 veta i förväg att han/hon ska sitta på en lite stjärtvarm stol och komma liksom på andra plats? Allt detta medan producenten hojtar: ”Högst fem minuters stillasittande, hörrni! Sen måste vi gå till reklam. Eller leka en liten lek. Eller åtminstone byta stolar med varandra.”
Men tevetittarna tycker inte alls att stillasittande är ett problem. Tvärtom. Vi kan sitta stilla hur länge som helst och bara glo. Fast det förstås, varje gång ni byter plats med varandra, så byter vi kanal.
Av Jessika Gedin | november 20, 2007
Ämnen: Film & Tv |








