Litteratur
« Tidigare inläggSparka på liket, gör det
fredag, april 24th, 2009För snart 20 år sedan kom det en bok som förändrade världen för alltid: Postmortem av Patricia Cornwell (längst till vänster).
Utan den hade vi inte vetat allt det vi numera vet om forensics, GSR och det allra mest magiska: luminol. Utan den hade deckare inte tvingats läsa på, trippelkolla fakta och haft med så många härligt gory detaljer. Utan den hade vi inte haft fantasi-super-duper-stjärnan Lucy (vilket naturligtvis resulterat i den inte helt okända Lisbeth Salander). Utan den hade vi inte haft franchisen CSI och en värld utan CSI kan jag inte ens föreställa mig utan att vilja gråta.
Läs resten av detta inlägg »
Vad jag läser om när jag läser
fredag, oktober 24th, 2008
Ibland dyker namn upp här och där, i de mest skilda sammanhang, tills du en dag inte kan komma ihåg hur det var innan det namnet fanns överallt.
Om det är särskilt sant om Haruki Murakami låter jag vara osagt.
Det finns miljoner saker att säga om honom och hans skrivande, men jag tänker just nu bara på två: enkla kläder och varför det är så förföriskt att lista dem; och det faktum att han är en sådan som springer.
Läs resten av detta inlägg »
Årets sommardeckare?
torsdag, juli 3rd, 2008
- Nej, tack.
Jag antar att det är sådana som jag som ska stå till svars. Vi som läst deckare i hela våra liv och alltid har tagit dem på allvar och sagt: sjanger-banger! En bok är en bok är en bok.
Men sedan kom “sommardeckaren”.
Läs resten av detta inlägg »
Pattern Recognition
fredag, april 18th, 2008Marhaba. Här följer ännu en rapport från eder självutnämnda, utsända utrikeskorrespondent. Närmare bestämt från sultanatet Oman i Persiska viken.
Läs resten av detta inlägg »
Vit som alvedon
måndag, april 7th, 2008På rekommendation av darling-programmet Babel köpte jag boken Half of a Yellow Sun, skriven av den nigerianska sensationen Chimamanda Ngozi Adichie. Planen var att läsa den under min jungfruresa till Afrika. Ghana närmare bestämt. Och visst har jag läst.
Läs resten av detta inlägg »
Den som Spahr hon har
onsdag, februari 13th, 2008När jag pluggade litteraturvetenskap för 100 år sedan på Stockholms Universitet hade jag alltid bekymmer med poesin. Eller egentligen: jag hade problem med allt som innebar att jag förväntades förklara varför och hur. Med prosan kunde man gömma sig bakom svepande formuleringar men vad göra med poesi? 4-5 korta rader med skum formattering? Vi fick lära oss två strategier: antingen mekaniskt räkna stavelser, kommatecken, in och utrim och sedan ooh-a och aah-a och förundras över fascinerande stilbrott eller felfri stiltrogenhet. Men för mig var det alltid lite Nadia Comaneci eller partytrick över allt sådant. Imponerande teknik, men inte riktigt… Eller så kunde man ägna sig åt referensarkeologi, Jeopardy-style:
“2 Taube, 1 Gullan Bornemark, 2 TS Eliot och 1 tunnelbanestation på röd linje mot Fruängen”
- Vad är “Joner” av Katarina Frostensson?
Läs resten av detta inlägg »
Jag skriver, men
måndag, januari 21st, 2008 
Det enda som var dåligt med att Doris Lessing fick nobelpriset var att nu måste vi lugna oss minst femtio år medan riktiga författare beskriver den mänskliga erfarenheten innan något annat kan komma på fråga igen. Alldeles säkert kommer vi att vänta förgäves på att Joyce Carol Oates får komma till Stockholm och mingla med familjen Bernadotte. För Joyce Carol Oates har skrivit alldeles för mycket och alldeles för populärt för att någonsin dyka upp på radarn hos Engdahl & co.
Läs resten av detta inlägg »
Vad tycker du?
lördag, december 15th, 2007Nu slår vi på kommentarsfunktionen.
« Tidigare inlägg

