Listor
« Tidigare inläggGuilty pleasures
torsdag, maj 7th, 2009
Under Vi lyssnar på här till höger finns numera Veckans guilty pleasure. Det är en Spotify-länk till en låt jag älskar, trots att jag borde veta bättre.
Jag har så många sådana. Guilty pleasures. Jag håller mig uppdaterad på alltför mycket Lindsay Lohan-skvaller, jag följer för många usla TV-serier, jag kan se Tin Cup om och om igen, jag lyssnar på för mycket musik jag verkligen inte borde lyssna på – jag som bor i våning på Söder och allt. Tänk bara om jag hade haft sällskap i min iPod den där våren då jag bara lyssnade på Sonja Aldén och För att du finns typ en miljard gånger i rad, då hade jag aldrig fått vara med här på branten.com och leka.
… och som dom dansar
tisdag, februari 24th, 2009Nej, det här handlar inte om MC Hammer eller ens Michael Jackson. Inte heller är jag intresserad av Jennifer Lopez eller Britney Spears i koreograferade jympa-pass. Som om någon kan ta det på allvar längre, gör någon det? (Kolla in generation-ironi-översteprästinnans lustmord på en hel videogenre här.)
Nej, det här är videosar där man i princip kan stänga av ljudet, för det händer så mycket annat ändå. Men gör inte det för all del, det är fem bra låtar också:
Läs resten av detta inlägg »
Nollans filmer
måndag, februari 9th, 2009
För många, många år sedan bodde jag på ungkarlshotellet Heartbreak Hotel på Lonely Street i Stockholm. Två av mina grannar där råkade också vara två av mina allra bästa vänner, och det dessa två inte visste om bio det är inte värt att veta. Medan de pluggade på universitetet för att lära sig ännu mer kunde jag läsa böcker och glo på film i godan ro och sedan härma det de sagt och låta påläst.
Hela det cinematiska 90-talet var underbart, det startade med mästerverket Internal Affairs och sedan dundrade det vidare. Det fanns liksom ingen hejd på vad Hollywood mäktade med och tog sig för. Det var medvind, nedförsbacke och varenda cykelmetafor du kan hitta på. Och jag, Pannan och Norska Björnen tittade och tittade igen, och vi pratade och grälade och tittade en tredje gång och pratade lite till.
Det var då det.
Läs resten av detta inlägg »
Lotta Listar Lindsay Lohan
onsdag, november 19th, 2008
Lindsay Lohan. Igen. Fortfarande. Förlåt.
Men det är något med den där tjejen. Hon är 22 år gammal och för ett år sedan visste jag i princip bara att Tina Fey gillade henne trots allt. Jag visste också att hon var med i Herbie, att hon var känd för att vara känd och för att hon var oavbrutet packad eller hög och visade upp underlivet i alla upptänkliga vinklar.
Man kan veta värre saker.
Läs resten av detta inlägg »
Claes Bang gör en crossover
fredag, april 25th, 2008
Många har känt sig manade men i ärlighetens namn kan man väl säga att få har lyckats. Att ta klivet från musik till film/tv eller tvärtom. Av någon anledning så verkar det gå bäst för musikerna som gett sig på en skådespelarkarriär - Ice T, Ludacris, Will Smith, Björk, Beyonce och Madonna (i alla fall i Desperately Seeking Susan och Evita) har alla gjort fantastiska rollprestationer på film. Bland svenskarna kommer jag bara på Janne Loffe Carlsson just nu men det finns säkert fler.
Att komma från andra hållet - att som skådis börja göra musik - verkar vara mycket svårare. Kylie Minogue räknas inte riktigt, det är snarare de magplask som Eddie Murphy, David Hasselhof och skärgårdsdoktorn Samuel Fröler har gjort som jag kommer ihåg. Jamie Foxx är nog den enda som har gjort det med bravur. Och kanske Jennifer Lopez i sina bästa stunder.
Nu har dock själva anledningen till att vi tittar på Anna Pihl - Claes Bang - gjort ett riktigt bra första försök under artistnamnet “This is not America”.
Läs resten av detta inlägg »
Duggregniga dagar
måndag, mars 3rd, 2008
Saker man gör på duggregniga dagar:
- Gråter lite efter att man lämnat sitt barn på dagis.
- Smörjer in vinterfingrarna med den nya L’Occitane-krämen och sitter sen som paralyserad i timmar med händerna i vädret för att inte kladda ner något.
- Googlar gamla klasskompisar i förhoppningen om att det har gått riktigt dåligt för dem som straff för att de aldrig kunde leka tre.
- Läser Perez Hilton och låtsas att det är research.
- Tar på sig sina baggiest hip hop-jeans så att man får plats med pyjamasbyxorna under.
- Skriver listor på arbetstid om saker man gör på måndagar.
Jag skriver, men
måndag, januari 21st, 2008 
Det enda som var dåligt med att Doris Lessing fick nobelpriset var att nu måste vi lugna oss minst femtio år medan riktiga författare beskriver den mänskliga erfarenheten innan något annat kan komma på fråga igen. Alldeles säkert kommer vi att vänta förgäves på att Joyce Carol Oates får komma till Stockholm och mingla med familjen Bernadotte. För Joyce Carol Oates har skrivit alldeles för mycket och alldeles för populärt för att någonsin dyka upp på radarn hos Engdahl & co.
Läs resten av detta inlägg »
Diskussionen tar aldrig slut
fredag, januari 18th, 2008Vilka är världens bästa rappare?
Tisdag kl.13, hemma hos M.
M: Så vilka är dina top MC:s?
Marimba: Jag har en husgud, Nas, sen blir det klurigt.
M: Nas? Som rappare är han grym, men hans musik är sååå dålig.
Marimba: Jag kan hålla med om att beatsen inte alltid är fetast men samtidigt är det därför jag gillar honom. Han försöker i alla fall göra nånting eget och anställer inte den senaste, fetaste producenten. Det gör att jag diggar honom ännu mer, precis som med Bounty Killer. De använder ”egna” producenter en hel del. Slutresultatet blir inte alltid lyckat, men de försöker och följer inte trender.
M: Lyssna på det här (sätter på Scarface ”Girl You Know”). Scarface har flowet och musiken. Om Nas skulle rappat över det här beatet hade jag tyckt det var bra.
Marimba: Scarface? What? Ärligt talat så har jag inget jag kan säga om honom. Har aldrig direkt brytt mig om honom, tycker varken han är bra eller dålig.
Läs resten av detta inlägg »