Arkiv för mars, 2009
Jai Ho Jai Ho Jai Ho
måndag, mars 30th, 2009 
Greetings from Delhi.
Du tror att du är förberedd på att inget kan förbereda dig på det bombardemang av intryck ett första möte med Indien innebär. Men bombardemang är bara förnamnet. Här händer och sker och rasar så mycket så jag, och jag tror resten av zililjarden människor som är här, har stängt av. Eller: äntligen hittat ett här och nu. Eller: fått information overload och behöver bootas om. Eller: kanske varken mer eller mindre än inget och båda. För just så är Delhi i all sin färglada, dammiga prakt.
Läs resten av detta inlägg »
Sant men falskt men sant
lördag, mars 21st, 2009
Det var för nån vecka sen. Jag satt med A över en öl. Båda led av lätt söndagsångest. Stället vi satt på var nästan tomt. Det var då hon nämnde bloggen första gången, Black Ascot. Bara en stund senare gjorde V oss sällskap. A nämnde bloggen igen och V utbröt i ett förtjust tjut. De blev helt uppeldade av, vad som för båda var en helt ny upptäckt.
Läs resten av detta inlägg »
Prinsulin
måndag, mars 16th, 2009
Den 22 april släpps Paulines Album Never Said I Was an Angel, och då ska ni gå hem och lyssna på It’s Ok. Högt. Kanske i lurar. För vem hade trott att det där soulsexfunkhålet som Prince lämnat efter sig (inte för att han inte gör musik, utan för att han surar så förbannat) skulle fyllas – i alla fall litegrann – av en svensk kvinna vid namn Pauline? Men det är nåt med sötfunken, soulrösten, len som vaniljglass, sorgsen som sommarkatter som gör hela albumet till ett litet ordinärt mästerverk - inget extraordinärt - bara sweet sweet soul music. Som om det vore Princeproducerat helt enkelt. Och - ärligt talat - hur ofta hör man ett vibrato man verkligen gillar? På rak arm kan jag bara komma på två: Nina Perssons långsamma Chrissie Hyndevibrato och Paulines seriefigursdito. Bara en sån sak.
En riktig hjälte?
lördag, mars 14th, 2009
Jag har ett par pet peeves, som amerikanarna säger. En av dem är när folk ska låtsas bete sig som om allt. Är. Helt. Normalt. Fast det står en fet, rosa elefant mitt i rummet.
Läs resten av detta inlägg »
Det är mig det handlar om
onsdag, mars 11th, 2009
Det hade varit en tung period. Av flera anledningar, men en utav dem var att jag saknade en viss man i mitt liv. Det är som alla vet, inte förrän man slutar träffas som man inser hur mycket personen har betytt för en. Men jag hade äntligen börjat ta mig ur svackan. Lagade god mat, drack ett gott vin, var glad, mådde bra helt enkelt. Det var då jag gjorde misstaget (eller det andra misstaget, för jag hade givetvis på fyllan några kvällar tidigare ”råkat” skicka iväg ett sms till honom fast jag lovat mig själv att inte göra det). Jag satte på en mixskiva jag satt ihop med gammal soul och loversrockreggae från 60- och 70-talet.
C’est pas fini, det är nu det börjar.
fredag, mars 6th, 2009
Du behöver inte bli din mor. Du behöver heller inte vara som andra vill att du ska vara. Vem vill du vara när du är 73?
Vad Mad Men får mig att tänka på
torsdag, mars 5th, 2009
Jag var elva första gången jag rökte. Jag hade stulit tre röda Prince från min storasyster, och när jag var ensam hemma smög jag ut på balkongen – hukande så att grannarna inte skulle se mig – och så fumlade jag med tändstickor som blåstes ut och jag hade en gul holkärmad tröja på mig och högerhandens fingrar spretade stelt och filtret blev fuktigt mellan mina ovana läppar. Tobaken rev och smakade främmande. Strupen snörptes samman av förvåning och världen snurrade till. Men för mig kändes den där första hostande utandningen som min sista suck av barndom och mitt första, rökfyllda, nyfödda, andetag som vuxen.